Jag går igenom de gator jag så många gånger gått förut, Känner ingenting
Jag för de artiga konversationerna som ska föra oss samman, Känner ingenting
Jag letar mig i botten av glaset på de konturlösa barerna jag så många gånger besökt, hoppas att det ska bli bättre. Det blir det inte.

Jag ser kvinnornas ben, ser bara minnenas allé. Känner ingenting
Jag känner mig som en punkt bland utropstecken.
Jag bränner min eld åt tomhet. Jag går i utslitna vanors skor.

Jag skulle kunna hitta dig ikväll, vi skulle kunna knulla och fly och vara hjältar i en bubbla
Jag skulle kunna säga saker, ge dig förväntan som jag aldrig kan uppfylla
Jag skulle kunna personifiera det rövhål som skapar min sorg

Jag går ensam hem när regnet kommer
Jag har aldrig känt ett så torrt regn
Det är som om de inte ens slår emot mig