Nu närmar vi oss den tid, då vår grupp kommer att bemötas med glåpord, smällar i fönster och dörrar. Så är det varje år, trots att alla vet att vårt behov av att göra våra röster hörda har med vår överlevnad att göra.

Men när jag nu tar till orda, är det inte för att försvara vår självklara rätt att höras. Nu gäller det en, kan tyckas lite exklusiv, fråga, aktuell för dem av oss, som bor i städer och tätorter.

Vad jag ämnar ta upp är myndigheternas sätt att bokstavstroget följa gällande EU-regler till punkt och pricka.
Är det så i alla medlemsstater, måntro?

Det min fråga gäller, är lekplatserna i våra kommuner, både de offentliga och de privatfinansierade i tätorternas bostadsområden.

Alla direktiv om lekredskaps utformning och överdrivna säkerhetskrav har lett till att många lekplatser helt enkelt har ”jämnats med marken” och besåtts med gräs.
Många av de som, under dagtid, utnyttjat dessa rekreationsoaser har på detta sätt blivit av med den naturliga platsen för kroppsutvecklande lek i klätterställningar och rutschbanor.

Sandlådan, som för de yngsta utgör den första arenan, där man lär sig att skilja på ditt och mitt och hur man löser uppkomna konflikter, har också utsatts för närgångna ingrepp.
Enligt nya bestämmelser ska sandlådorna utrustas med tvättad havssand, som kontinuerligt kontrolleras och vid behov byts ut. Något som många av de ansvariga anser vara för dyrt.

Men låt ”daganvändargruppen” göra sig hörd genom sina egna språkrör, det finns många som känner sig kallade att föra deras talan.

Mitt upprop gäller alla dem, som blivit av med en av de, för dem, viktigaste inrättningarna, för att inte säga den mest nödvändiga.
Mina uppdragsgivares behov av nämnda lekplatser konkurrerar inte med ”daganvändarnas”, då den grupp jag här vill göra mig till tolk för, huvudsakligen nyttjar dessa platser tidigt på morgonen och kvälls- och nattetid.

Vi begär inte det omöjliga! Vi kan tänka oss en viss nedrustning av lekplatserna. Klätterställningar och rutschbanor får den andra gruppen nyttjare ta strid för, vi kan klättra i träd!
Men låt bli våra sandlådor!!

Signatur:
”Dom kallar oss Måns (och Bill och Bull)”