JAG saknar min lilla baby, Som Är du.
Vaknar till, mår för jävligt, var är du nu?
Tankar som  tyst ekar i lokalerna, plågar mig som pokaler från de valen jag endast har mig själv att skylla.
Vokalerna i livet som jag lämnat efter mig, i mitt skeva sätt att klättra,
har gjort att familjen sett sig om, funderat starkt på lämna mig å känt sig fjättrad och visst fan måste jag bättra mig.
Jag dricker inte,
drogar inte,
spelar inte,
vågar inte,
plågas ändå.
För frågan bränns så,
Lågan tänd för länge sen ,
Ändå älskar jag med alla känslor nu som sen,
Men vill hänslå,
ge dig något som du glädjas åt. 
Förlåta och förlåtas,
bindas två till ett,
men hur gör jag för att knäcka denna gåta?