“Nej! Han är död! Du tog hans liv!”, sa de.
Familjens hopp, din storebror är död.
Du var där och misslyckades med att rädda honom.
”Nej, du är död.. Du tar hans liv!”, utbrast de.
Familjens skam, Du är död. Inte din bror.
Du tog hans plats, ansikte, identitet.
När du grät på din egen begravning var det ej för ditt förlorade själv.
Det var förlusten av en lillebror .