Efter en hel dags flanerande  i Paris  myllrande
stad  av  gatuarkitektur  och parkoaser, barrika-
derade poeten sig i sitt  hotellrum, för att i kon-
templativ  ensamhet  fila  på  sin  bok, utan  att
känna sig  störd  och  iakttagen, men  iakttagen
var han, för däruppe  i  takvåningens  ena hörn 
satt en spindel  vid  sitt  nät och betraktade hon-
om med åtta välriktade  ögon, arkitekter på sitt
område  båda  två, och  ingen av dom är ensam.
                                           *