Vem skall sjunga mig, i dödssömn slunga mig? När jag på Helvägen går och spåren jag trär är kalla, så kalla! Jag sångerna sökte, jag sångerna sände, då den djupaste brunnen gav droppar rörda av de dräptas faders pant. Allt vet jag, Odin! Vart du gömde ditt öga! Vem skall sjunga mig, i dödssömn slunga mig? När jag på Helvägen går och spåren jag trär är kalla, så kalla! Tidigt i dagarnas slut, än vet korpen vart jag föll. När du vid Helgrinden står och du måste slita dig fri, skall jag följa dig över den ljungande bron med min sång! Du blir fri från banden som binder dig! Du är fri från banden som band dig! Fiender dör, fränder dör, till sist dör du själv, men ryktet dör aldrig, för den, som ett gott har vunnit. Fiender dör, fränder dör, till sist dör du själv, men ett vet jag som aldrig dör: domen över döda män.