Det ekar i mitt rum
Trots att det är fyllt med saker
Finns tomheten där
Jag borde inte lämnas ifred
För jag tänker då

Dina sorgsna ögon
när du vet att du sårar mig
Ger mig dåligt samvete
Som vi överreagerade


Dagarna ensam blir till en dimma
Jag försöker hantera dem
Efter varje misslyckande att försöka åstakomma något
Längtar jag efter kvällen
Då jag sluter mina ögon i ett försök till att finna klarhet

Kanske förstår vi varandra imorgon
Det kan vara dagen då mitt rum uppfylls av något annat än tomhet
Kanske är min värld vackrare
Imorgon när jag slår upp ögonen kanske jag vaknar på riktigt

Men jag tvivlar