Året är 2015
-dagen är dagen före

Ett par kommer just ut
ur en port

De är muslimer


och
de är
kära

Förälskelser

batterier

av

kärlek

Tänker på dem som
i dessa två
ändå
ser hot

Att vi är många

Tänker då inte
på rasisterna
de är beyond
nej tänker på alla andra som
röstar SD
av
oro å sånt

Att de är
som

misshandlade barn

som

inte kan

skilja

kram
från
slag

Ansatserna ju rätt lika


Kanske är (man)

romantiker

Liberal,

naiv

John fucking Lennon a like


Men fatta att
om ni inte fatta att
allt inte är Fatwa
har ni inte
alls fattat

Innifrånet ser lika ut ut
-samma längtans gläntor
å rädslor med


För att tala med Freud: ibland är kär
bara kär och ingenting annat

Fattar vi det?

Eller har rädslan börjat äta upp våra själar?