Månen lyser starkt med sitt hånande leende.
Stjärnorna tindrar, hypnotiserar och sliter mig över nuets ogenomträngliga murar.
En tid av frid och fröjd, lek och skratt.
Då förväntningar och längtan spelade någon roll.
Lov, ord och lovord gjorde att jag lätt underskattade tidens grymma löften.
Inget nytt kommer ersätta det gamla.
Vi kommer alla en gång åter bli ett med naturen, sättas i jord.
Och minnet kommer för alltid vara ristat i sten.