Jag höll honom i handen när han dog, medan hans hjärta allt långsammare slog.
Förstod då hur viktigt det är att finnas där för andra, även om man inte känner varandra.
Vi hade inget gemensamt i grunden, men vi delade den speciella stunden.
Han lärde mig om döden och själva livet, att aldrig ta något för givet.