I små stugor på landet

var olåsta dörrar förr i tiden

Som tennisens första vinnande set

ett bevis för den inre friden

Kaffedofter var nästa serve ess

mot dagens ökenkaos 

Botade sjuk ensamhetstristess

överallt fanns en vänlig oas

Nu föder löpande band principen

olyckliga själar i parti

Alla känner knivseggen mot strupen

sjungande hänsynslöshetens melodi

Olyckliga ensamvargar föds

när de inser att turneringssegern

Inte går till många i drös

utan endast en får se rikedomsvägen