Ser jag dagarna som uppträder liksom på scen,
är jag ej nöjd att se med med avund på pjäsen.
Vill jag på scenen också glänsa uti dagens sken,
trots riskera jag får bita i gräsen.
Råka snubbla till och falla över mina ben,
men spela vidare trots denna fadäsen.
Om jag fick välja ibland vägarna som livet ska
ta vägen medan jag vårt jordklot ska gästa,
så vill jag välja andra vägar än de andra ta,
fastän jag väljer inte alltid det bästa,
för jag vet ju inte alltid om hur det ska va
Innan nya vägarna jag testa.
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Men alltid en gång till jag prövar, den nästa
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Allt jag gör blir ej alltid så bra
Men till slut blir det bra för det mesta

Om jag väljer att vandra bort från byn en dag
för vidga vyerna och tankarna snäva,
kan jag se gamarna förvandlas uti skyn den dag
och bli till örnar som på uppvindar sväva.
En fantastisk upplyftande syn ska va
känns som inget mer av livet kan kräva.
Och att det är nyttigt att blicka bak på sitt förflut-
na är baserat på de lösaste grunder,
när istället nu i livet jag kan vandra ut.
Nu bara nu är ju livet ett under.
Att jag ser platserna jag aldrig har sett förut,
fast jag går kring i mina vanliga rundor
Och fast det finns inga lyckliga slut
Fast det inte finns lyckliga slut
Fast det inte finns lyckliga slut
Så finns det lyckliga stunder
Och fast det finns inga lyckliga slut
Fast det inte finns lyckliga slut
Fast det inte finns lyckliga slut
så är att leva i sig ett under.