det var bottenhavet som vi badade i
det var barndomsdrömmen om att känna sig fri
det var bottenhavet, just där sött möter salt
och det var så långgrunt, vattnet var inte kallt
det var brämsand, rullsand någon mil från vår by
vi fick inte cykla dit men vågade fly
där fanns stenen, långt ut, som såg ut som en val
tiden skulle stanna, lyckan vara total


det var bottenhavet där små barn av sin tid
levde ut sin livslust tills en ny tid tog vid
vi var folkhemsbarnen i en värld andra byggt
inte först till kvarnen, bara ombonat, tryggt
man är ofrivilligt märkt, det har jag nog märkt
i ett hjärta som har både bultat och värkt
finns transistorradion och en filtflik med sand
små detaljer som jag kan studera ibland


LARZ GUSTAFSSON  18/4 2015