Vem visste att livet kunde vara så tungt.
Vem visste att allt skulle komma på en gång.
Lik en blomma täckt av snö.
Blomman var vacker.
Även om det inte syntes under snön.
Om jag bara kunde avlägsna snön så skulle det bli lättare.
Efter en lång tung vinter med hård vind,
minusgrader och bitande köld.
Kom solen fram till slut.
Den tunga snön smälte undan.
Blomman fick ny styrka att resa sig upp.
Ny kraft att resa sig i all sin glans.
Knoppar slog ut till vackra blommor.
Precis så känner jag mig.
Liksom blomman efter en lång vinter.
Reser den sig.
Känner hur mina bördor äntligen lättar.
Ser mina möjligheter.
Äntligen ser jag ljuset.
Det lyser starkt och klart.
Det fanns där hela tiden bakom molnen.
Kanske inte lika synlig men likväl där.
Kunde dock inte se det.
Sträcker på mig.
Ler ett värmande leende.
Känner tillförsikt.
Inser att det är ganska fint att leva ändå.
Tar ett djupt andetag.
Får ny kraft.