De ord som du yttrade till mig den kvällen
blev plötsligt drivkraften till de hat som
frodades inom mitt inre.

Tankar frodas, känslor domnar
och allt blir till ett enda stor hav
av virrvarr där jag sakta men
säkert blev vilsen och ensam.

Nu, ett par år efteråt frodas de
hjärnspöken som fortfarande
är kvar inom de kranium min
hals bär upp.
Dock vet jag ej, hur jag någonsin
skulle kunna bli helt frisk från de
eller bli helt frisk från vad du
gjorde mot mig, den där
mörka sommarnatten.