Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I väntan på melodin


jag vill känna min kvinna!

Jag ville känna en kvinna!
Jag ville känna hennes kropp!
Våra kroppar vi tvinna,
åter känna slags hopp.
En resa emot varandra
så vi kan mötas idag.
Glömmer allt det andra.
Ett slag
är det bara min kvinna och jag.

Jag vill känna min kvinna!
Jag vill känna hennes bröst!
Som en katt kan hon spinna.
Hennes ljuvliga röst,
när hon viskar hon vill ha mig
och jag hör hennes begär.
-Min älskling kom och ta mig
just här.
Då är det bara min kvinna hon är.

Jag vill känna min kvinna!
Hennes innersta vill åt!
I hennes innersta finna
varken skratt eller gråt.
Där finns det något mera.
Det som något annat vill.
Var sekund som blev till flera
stod still,
som om jag och kvinnan åter blir till.

Jag vill känna min kvinna!
Att stöta på henne igen,
och varje dag återvinna
henne som kvinna och vän,
som två världar som kan mötas,
så vara och en de kan bli två.
Att två världar som varan stöta
på.
Det blir nog inte bättre än så.




Bunden vers (Rim) av Knickedick
Läst 241 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2015-09-23 14:40



Bookmark and Share


  Maggan
Vackert
2015-09-27
  > Nästa text
< Föregående

Knickedick
Knickedick