trettioett år har gått

så här långt har jag nått

men jag är långtifrån nöjd

eller bubblar av fröjd

i laodicea man skröt och sa:

"jag är så rik"

men det är inte mitt credo

inte alls min musik

ve mig den dagen jag säger

att nu är det nog

ve mig den dagen då jag

ställer undan min plog

heliga missnöje

fylld blir man när man är tom

lämna mig inte

min nödvändiga fattigdom

trettioett år av misstag

och missriktad nit

trettioett års vandring

som förde mig hit

först när jag kommit hem

kan jag slå mig till ro

stridsmannens dagar på jord

är en vandring i tro

ve mig den dagen jag säger

att nu har jag allt

då har jag transformerats

till odugligt salt

ve mig den dag då jag hävdar

min egen merit

det var av nåd jag bevarades

ända fram hit

LARZ GUSTAFSSON   26/9 2015