Jag ville skrika åt dig där på berget,
BAJSPUCKOMONGO,
men orden fastnar i min hals.
Ett ljudlöst vrål som inte kommer ut.

Än.

Så kommer det, det vinröda. Mörkare och mörkare.
Pulserande i hela mig.
Andas med hjärtslagen.
Jag känner dig där bakom.
Långt ifrån men känner dig.
Där, där jag lämnade dig.
Uppe på berget.
Där JAG lämnade dig.

Blundar, sträcker ut min hand.
Han här, som du lovade.
Känner päls mot min hud.
Puffar med nosen, "hej, jag är här,
jag går ingenstans".
"Jag ligger bara här bredvid om du behöver mig".

Vinrött blir rött.
Andas igen.
Blundar, igen, låter hjärtat ta plats,
som du sa.
Sprider sig i mig.
Mitt hjärta, måste få ta plats.
Det växer.
Ljusare rött.
Värmen.
Det växer.
Du studsar mot skölden.
Växer igen.

Nospuff. Ett löfte. Som hölls.