Existensen existerar endast i en term
På samma sätt som stjärnorna vi beskådar
De finns inte längre till, de dog för ljusår sedan
Men vi likt de existerar enbart gång på gång
Vi är aldrig densamma, men aldrig heller något annat
Du är som kosmos, likt floden ständigt ny
Jag drar likt bergen, flyter sakta
(ifall du spänner läpparna blåser du kallt?)
Ibland korsar mina tankar med icke varat
En process likt sand som rinner mellan fingrarna
Tillståndet som faller längst en ögonlock
(Vi är som varmast då materian blir tunn)
För varje andetag gror gryningen närmare
Och varje ord drar natten och universum samman
Ibland råkar jag drömma mig bort, in till ljuset i dina ögon
Tänk att skimret är ljusår i från mig.