"Hur tror du jag ska klara det här"
Sa du till fjortonåringen
Och förväntade dig att det inte
Skulle fastna

Som en tatuering,
Innan för ögonlocken och som ett
Eko
Lever det kvar innanför min panna
och du har sedan länge glömt det

Skillnaden är att du inte tänkte
Jag tänker hela tiden
Jag har inte slutat sedan jag lärde mig
Att det är vad du gör
Slutar

Knyter händerna i fickorna
Naglar gräver sig in handflatorna men jag känner lika lite som du gör när du berättar för mig att du måste sälja huset om jag inte blir bättre
Vuxnare
Att jag blir bättre
Men förstår du inte att jag inte är vuxen och att det är för tidigt
För hårt
För
Mycket
Begärt

Ge mig inga bekymrade blickar det är för sent för att tycka synd om
Jag hanterar inte att bli tyckt synd om
Jag kan inte stå rakt
Kan inte acceptera ett tyck synd om

För DU har lärt mig att det är dig det är synd om och att JAG ska vara bättre
det räknas inte om jag är ledsen
Det är mer synd om dig

"Hur ska jag klara det här"
Frågade du
När du kommit på mig med
Att kräkas
Efter maten

Det du inte visste var att det var jag som inte kunde klara det
Det du inte såg var hur det var jag som inte klarade det
Du valde att inte se
Att jag redan var trasig och att jag
Inte hade kontroll

"Hur ska jag klara det här"
Sa du och JAG bad om ursäkt,
Bad om ursäkt för att jag fallit
Isär
Att jag inte kunde vara
Bättre
Och bättre
Och bättre

Hela tiden var det du
Och frågan
" hur ska jag klara det här"
Var inte bara riktad mot den gången
Jag hade visat mina svagaste sidor
Utan för allt
Och det var inte jag som skulle svara
Det var du som aldrig
Borde frågat

Nu är det länge sen,
Jag pratar aldrig om dig
Men när det är mörkt och
Det gör ont
Och jag blundar för att
Gömma mig
Då ekar det
Och ibland undrar jag

Hur jag ska klara det här.
Hur jag ska komma ifrån det här
Hur tar man bort tatueringar
En dag kommer jag berätta för dig
Att jag inte förlåter
Att det aldrig var okej
Att jag klarar mig bättre
Och bättre
Och bättre
Själv.