Rytm

Rytm kommer från det grekiska ordet för tempo. Inom musiken finns olika taktarter. I poesin kan man säga att rytmen är språkets böljegång – poesins meter - och jag tar upp den metriska rytmen under rubriken versmått.
NE har en intressant definition av begreppet rytm.

Rytm (lat rhy(t)mus ”takt” av grek rythmo’s ”tidsmått” ”takt”, ”rytm”sammanhängande med rhe’o ”flyta”, regelbunden växling mellan starkare och svagare moment i ett återkommande förlopp av olika slag; i synnerhet upplevelsen av denna växling

Det intressanta är just ordet ”upplevelse” vilket ger en viss flexibilitet åt det strikt metriska mönstret. Man brukar säga att en dikt skall höras. Växlingen är ett ljudförlopp och naturligtvis också ett tidsförlopp,
Rytmen i en dikt kan uppnås på flera olika sätt. Det metriska schemat är kanske det mest naturliga med sin radindelning och sin cesur. Klangupprepningar som rim – slutrim, allitterationer och assonanser.
Rytmen framhävs kanske effektivast genom rimmen och då inte enbart slutrimmen utan också inrim, vokalrim, och allitterationer. En annan viktig rytmfaktor är radindelningen och pausen inne i raden – cesuren.


Poesi och prosa -radbyten

Skillnaden mellan prosa och poesi är att prosan är en sammanhängande text medan poesin bygger på radbyten och att detta är den avgörande skillnaden.
Konsten är dock att veta är man skall byta rad. I den metriska versen är det ganska givet men problemet uppstår i den fria versen. Ett knep är att ta ut betoningarna och att söka forma ett mönster för strofen.
Det torde vara ganska vedertaget att börja varje versrad med stor bokstav även om man avvänder sig av sk överklivning, dvs att binda ihop två versrader tex

Från ideell idrottsutövare
Till löneslav och lönsamhetskrav
Från glad amatör till
Profithungrigt proffs
Från idrott i ädel kamp till
Industri och fackanslutning

I tredje och femte versraden är ordet ”till” en sk överklivning -jamb på engelska



Rim

Marcel Prost menade att tvånget att rimma driver diktaren till nyskapande.


Alliterationsrim

Rim i början på orden.
Konsonanter skall vara lika för att rimma medan vokaler kan vara olika.

Sitter i högen
Högättad hövding
Slagsvärd vid sidan
Skölden på arm
Tegnér

Vokalrim

Åka på isen
Ung och oblyg

Men nog rimmar det bättre med samma vokal tex inrim


Assonans
Ljudöverensstämmelse mellan betonade delar av närstående ord
Vokalisk ass sköna lövverk
Vokalisk/konsonantisk avtynar … dyning
Konsonantisk tjänsten dunstad allé rulla

Assonansen är ett inrim där vokalen två ord åtföljs av samma konsonant. Tex bolla och trolla. Ordet Rhenvin innehåller en assonans

Slutrimmen kan rimma på en eller flera stavelser. Exempel på ett femstavigt slutrim är trösterikare – österrikare.


Bildspråk

Poesin bygger i hög grad på ett bildspråk. Att med en formulering kunna skapa en bild som läsaren skall kunna associera till och se framför sig. Och kanske också tycka det är lite roligt att se framför sig i en ny och annorlunda form. ”Persikoklänning” från Ann Jäderlunds dikt ”Du” är ett bra exempel.
För att strukturera formerna för att bygga upp bilder kan vi använda oss av allegorier eller metaforer. Liknelser eller andra benämningar på en företeelse. I vardagsspråket har vi svårt att säga att någon är död. I stället brukar vi säga att ”han har gått bort”,”han har avlidit” eller ”Herren har hämtat hem honom”. De i den isländska diktningen flitigt förekommande kenningarna. Liksjö för blodutgjutelse, hjälmklädd för kämpe, etc
Antiteser ger effektiva bilder. Vi kontrasterar stort och smått, ljust och mörkt, högt och lågt.