Som man svävar i himmeln
ska jag sväva över dig
Grått, blött och reflektioner
i asfalten där under

Och träden leker med nyanser
mellan rött och gult
Grönt har dött
för längesen

Och ändå är du finare
än nånsin
Med färger som rinner
som tårar
längs varje hus
Längs din stenbelagda kind

Så om det snurrar nu så snurrar det
bara för en stund
Och när det åter
står still
är alltid förändrat
till det bättre

För jag vet inget annat