HÄR ÄR INGA STÄNGDA DÖRRAR: SA MORSAN

Jag vet att allt är relativt,men fanns det inte någon mer slags genomskap förr? Jag vet när jag växte upp fanns den s.k. Sörgårdsidyllen. Vi lekte tillsamans både tjejer och killar, Ingen brydde sig om vilka kläder man hade. Jag var ganska så kraftig på grund av att jag åt nervtabletter mot min panikångest. Jag hade kommit hem från ett fruktansvärt lidande på Barnhemmet och fosterhemmet.
Alla killar hade jeans men de var för smala i midjan så jag hade manchester-jeans. Ingen yttrade något åt det. Vi drog åt samma håll vi var oss varandra och där var det aldrig någon stängd dörr. Vi fick TV 1960 och hela kvarterets ungar var hos oss. Som morsan sa:
- Här är det inga stängda dörrar.

I dag är ju samhällsstrukturen våldigt våldsam och alla kryper snart in i sina grottor. Vi vill inte gärna bry oss om något. Det klart är man rädd för att gå ut då klart då tvekar man naturligtvis. Jag hörde aldrig talas om våldtäkter. Alla visste ju vad gränsen gick.
Sverige har under många år sett åt sidan för människor som inte har det så bra. Många har ju psykiska problem och det är liksom att det borde inte finnas utan det blir ingen riktig debatt om det. Man måste nästan säga att det är en ren skandal,psykvården. Jag har stor erfarenhet av den.
Har politiker glömt bort sitt eget sätt att vara? Har inte också dessa människor varit små och lekt? Kan man inte tänka sig att man applicerar ett barns tanke i politiken. Jag menar då lite spontanitet. Det är alldeles för tråkigt,stramt,siffror,för mycket tjafs.

Hur det än är så är det alltid den lilla människan som kommer i kläm.
Vi har människor som inte knappt klarar sin vardag ekonomiskt. Vi har många uteliggare. Vi har pensionärer som har straffat för att de har varit hemma och tagit hand om sina barn. Med andra ord har de ingen ATP.
Bostäder för unga finns inte de är tvungna att bo hemma. Hur resonerar man i de högra korridorerna? Tänker dem inte att hur i all världen ska de kunna sätta bo? Arbetslösheten är ju förödande för unga människor.
Alla dessa artificiella arbeten som inte är riktiga,är inte bra. Människor måste ha riktiga arbeten.
Den splittringen som finns i det svenska samhället är förödande.
Det finns ingen sammanhållning alls. Makten är ju naturligtvis en faktor i sammanhanget. Men tyvärr lyssnar inte poliktiker på medborgarna.
Tyvärr tror jag att 2016 kommer att bli ändå värre än vad det har varit.
Denna negativa inställning har de flesta inte minst ungdomar.

Bo Grapenskog