Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Medan tiden försvinner

Jag står kvar,
oförmögen att röra mig och
ser på medan tiden försvinner,
med en önskan i hjärtat att
rollerna vore ombytta.


Fri vers av Jennifer Videtorn
Läst 373 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2016-03-23 14:13



Bookmark and Share

  Nils-Robert

Du får en dikt med ett så bra avslut ibåde dikt i läsarens tanke.
2016-03-23

    Peter Söderqvist
Sorglig i sin enkelhet, men fin.
Tiden känns ogreppbart i dikten.
2016-03-23

  Goraxy 89 Orion VIP
Det finns ingen tid i detta eviga Nu. Under vår tid här som människa får vi alla gå på smärtornas väg. Ingen kommer undan sjukdom och död. Endel drabbas som unga, andra senare. Det är väl inte många som klarat sig ur livet levande - Tycker om det du skriver - sådant stoff är värdefullt.
2016-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Jennifer Videtorn
Jennifer Videtorn