Vem känner sig trygg i dessa tider?

Med allt som händer runt om i världen känner man en väldig otrygghet. Myndigheterna har inte precis gjort så att människor känner sig trygga. De har faktiskt lagt ännu mer eld på brasan. Det är klart att det kan hända i Sverige. Vi tror nog att detta land inte ligger i världen. Jodå, det ska jag säga, att vi verkligen är med i den globaliserade eländet. Jag är nog övertygad om att inte känna sig trygg är verkligen obehagligt. Men våldet i Sverige har eskalerat oerhört de senaste åren.

Sörgårdsidyllen kommer aldrig tillbaka när en annan växte upp med massor av barn. Vi låste inte ens dörren utan vi litade så mycket på varandra. Tv:ns intrång i vår vardag på 60-talet blev en revolution.
Man kunde inte förstå hur det förhöll sig. Hur allt fungerade. Men då kunde man också börja skönja allt elände ut i världen.
I dag har vi våldet i våra vardagsrum. Att titta på nyheterna i dag är inte roligt. Det är faktiskt bara elände, elände och elände. Men inte trodde vi att världen skulle se ut som den gör i dag. Vi hade väldiga drömmar om hur ett liv skulle vara. Men den drömmen försvann fort på grund av alla hinder som stod i vägen. Ekonomiskt sett hade vi inte det så dåligt för det fanns mycket arbeten. I dag har ungdomarna det svårt. Inga arbeten och inga bostäder.
Vart ska detta ta vägen?

Incitamentet till att känna sig trygg är att man ska kunna gå ut och inte bli rånad eller misshandlad. Man ska inte behöva titta över axeln och se om någon är där. Man ska känna sig glad över att man får vara med att leka i detta liv. Men det behöver inte vara så många uppförsbackar.
Människor känner sig sjuka i dag på grund av psykologiska saker.
Det är för dyrt allting, det är skatt på allt. Friheten är ju väldigt begränsad.
Yttrandefriheten är inte mycket att prata om. Skriver du en insändare eller liknade, kan du inte skriva vad du tycker utan du bör skriva det redaktören skriver. Man undrar ibland varför skriver dem inte det själva? Eller gör de det?
Glädjen och kärleken är två komponenter som vi borde ha mer av i samhället.

Men tyvärr är det en bristvara. Det som verkligen är ledsamt är att du kan inte beställa det på internet trots att det i dag beställs mycket på internet. Det vore otroligt om man kunde beställa några koppar glädje och kanske en stor kärleksfull stek med empati, grönsaker och lite mänskligt hopp i potatisen. Men tyvärr blir det nog inte så utan dessa artificiella och digitala känslor är både kalla och intetsägande.

Bo Grapenskog