Det är en småtät morgon dimma från din mun in till dina ord i skrift.

En fuktig långsam färd längs en spegelblank flod. Vi är mod.

Spräng fyllda slutna knoppar vid sidan om värmen

som  väntar på att Solen skall sticka fram .ur.en sprickbildning.

i full blom. En famn. 

Det är lycka. Det är frid. Det gör ont. Det är tårar. Det känns. 

Det är tid, det är vind, det är en nässla, det är fågel mitt emellan & det bränns

Det kommer att bli en stilla suck av istid och världen börjar vackert om

En ..åh aldrig har det påverkat den som producerar egen välsignad rom. 

Å tunnorna fylls till bredden nu

Ska vi bada i dem alla, jag och du. Nu

Dyka ner på nytt & gammalt 

vinna tillbaka vänskap i de tider som flytt

Fylla oss fulla på sockret däruti

Det bubblar i bakom venerna,

...du äntrar scenen en sista gång

Varför blir aldrig en sista sång

vinn dig älskling, vinn din tids gång

Jag startar ett band ja jag lovar jag ror allt iland

fan detta är för allt jag aldrig fattar eller någonsin förstår

kärleks klädda röda döda kort ur garderoben som bara går

låten du skickar är den en evig film om mig

är den en sång om henne (och) du älskar och dig?

Du har så rätt. Vi älskar. Vi älskar. En sol. Vår.

Här är inget lätt, vi vinner melankolin på alla sätt

Vårt vin ner i strupen, låt oss dansa nu. Nu. 

För alltid. Bara alla, jag och du.