Rensar ogräs i grönsakslandet
när jag i ögonvrån ser
att någon rör sig lite försiktigt
en bit ifrån mig
Jag tror först att det är en katt
och ska just säga något till den
med mjuk röst
när jag ser
att det är grannens robotgräsklippare
som håller på att köra fast
i det förvuxna rabarberståndet
Men så tar den sig loss
och vandrar sakta vidare
på sin utstakade bana
Plötsligt drabbas jag av ömhet
för denna själlösa medvandrare
som verkar så ensam
där den går utan möjlighet
att ta kontakt med någon
eller förändra sitt öde
Känner nästan släktskap med den
när jag tänker på oss människor
som ockå går här
våra snitslade banor
bredvid varandra
en stund på jorden