Förvridna tankeskelett i ett museum som är stängt för all framtid.

Verklighetens spökplump smyger runt och strör ut häftstift på mörka knarrande trägolv. I en docksäng ligger malätna gosedjur fulla med rostiga nålar.

Ett stängt nöjesfält där ingen levande skrattat på 20 år. En karusell som aldrig mer kommer snurra.

Min fantasi har dalar som bottenlösa brunnar fyllda med svart vatten, men även toppar där spetsen nuddar vid rymdens kant.

Det vackra och det hemska är ibland så nära varandra, som kokainrester på en sedel i ett barns sparbössa. Eller som eldens värmande sken i en brasa en kall höstkväll och samtidigt dess urskillningslösa dödlighet i en brand på ett barnhem.

Det ljusa tränger sig in i springorna med kraften av ett grässtrå genom asfalt. Glänta på en dörr till ett mörkt rum och det får liv.

Mörker är underställt ljuset, det är endast brist på ljus som skapar det.