För mig är Pridefestivalen inte någon glädje.
Jag påninns jämt om dessa homosexuella övergrepp jag fick vara
med om när jag var ett fosterbarn.
Det är inte bara jag som känner detta utan många av mina systrar och bröder tycker detsamma. Och vi är ganska så många.
Vi kan med stolthet säga att det var inte vårt fel.
Min förståelse för detta är väldigt lite.- De är inte bättre än andra.
Men alla försöker hävda detta.
Jag har inte sett en insändare om något negativt med detta.
T.O.M. Kristdemokraterna är med i tåget.
Hur tänker man då i man och kvinna perspektivet?

Kärlek är kärlek men tyvärr är vi så skadade att vi kan inte
tänka på det viset.
Kärlek för mig är något väld igt vackert. Man behöver det när man
har blivit utsatt så och livet är förstört för tid och evighet.


Bo Grapenskog