Alltid,med ett leendeSer du hur jag ler Ler och skrattar för att säga Allting är bra och jag är lycklig Jag har lärt min läxa och plats i livet Så här står jag nu och bubblar av glädje Du står nöjd bredvid och nickar gillande Duktig flicka som aldrig klagar på någonting Och varför skulle jag göra det Allt är ju så perfekt det kan bli
Eller är det verkligen det
Du vågar ju inte se in i mina ögon som söker dig Är du rädd för att se att allt bara är en fasad Skapad av min självbevarelsedrift i ett försök Att orka leva vidare trots allt det mörka Som vill komma fram men som aldrig visas Och jag vet att även om du hör och ser Hör hur falskt mina bubblande skratt ekar Ser att glädjen och lyckan aldrig når mina ögon Så kommer du aldrig att erkänna att du vet Hur många blödande ärr mitt hjärta bär på
För du får aldrig se mina tårar falla om natten Höra hur jag kväver snyftningarna i kudden När du med din sadistiska perfektionism Får mig att i ett sista försök att inte gå sönder totalt Söka lindring lika blodröd som gryningens timma
Fri vers
av
Maria Sundelin
Läst 225 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2016-09-07 20:58
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |