Bakom björkar så skimrande av sommarens strålar
Där bäckar rinner och vatten högljutt porlar

I gräs som sträcker sig över ängder och nejder
Från tider då folk blotade och höll sejder

Ett arv från de gamla, Lokes träta
Gömdes undan bland bländande väta

En kraft som stärker och beskyddar
En kraft som värmer och betryggar

Jag sätter mig vid runstenen, vaktad av mytiska vaner
Överseende nordiska länder, beskådandes dess klaner

"Giv mig styrka, ge mig själ livet åter!"
Jag vet att kraften hjälper, jag vet att den förlåter