Det känns som om det var igår
jag klöv vågorna
med min kraftfulla köl
nytjärad och grann
tog jag mina människor till land
ett oumbärligt verktyg
som erbjöd förflyttning och hjälp
att få upp födan
till hungrande magar

Nu är det längesedan någon var här
tror inte ens de vet
att små skärvor av mig
finns kvar

nöjd med mitt värv
i människornas tjänst
ligger jag här och minns
jag hoppas att även de
tänker på mig ibland
hur jag förde dem säkert i land

ja, jag kunde trotsa stormar
i min krafts dagar
då kände jag mig viktig, behövd
ett arbetsredskap
men även en vän
i meterhöga vågor