När allt känns dåligt lever jag för att det ska kännas okej
När allt känns okej lever jag för konsten
Det är det eller människorna -
Människor får mig att le
Men också att tvivla
jag kan inte leva för dem; de är för flyktiga i sätten de
älskar mig och i hur de får mig att känna

Håller huvudet under vattenytan och räknar till åtta sekunder
Orkar inte hålla koll på vad jag gör rätt och fel
Orkar inte längre vara duktig
Ser ingen poäng med att vara odödlig eller berömd
I öronen tränger sig vattnet på
Som krafsande djur;
Som när man var barn och tjuvlyssnade i snäckor
Det låter som det ska sippra in i mig
Som om min hydrofoba yta ska genomträngas och vattnet ska forsa in i alla porer och förvandla mig till skum, som lilla sjöjungfrun

Efter åtta sekunder höjer jag huvudet
Som i livet -
Jag reser mig och reser mig och reser mig
Låter allt rinna av mig
Låter vattenmolekylerna avdunsta
Från mina bleka axlar
Dropparna kittlar mig i sin kapplöpning ner, ner för min kropp
Som när man var liten och stirrade ut genom bilfönstret
Fixerade blicken vid en droppe och fascinerades av dess till synes oviktiga men onekbara existens

- Allt är okej
Allt är helt och hållet väldigt okej
Jag kan leva med okej
Jag nöjer mig
Jag tar det ett steg i sänder
Jag skriver vad jag känner även fast det inte är logiskt

Det är det jag lever för
Ser ni