Utsikten  från  ett  våningsfönster  i  ett  hus  sydväst
om London, är en ensam park, utom när  en mystisk
dam brukar flanera där och göra den sällskap.

Hon verkar mest klä sig i mörka kläder, som om hon
bar på sorg.

Ibland  när  det  inte  regnar  brukar  hon  sitta  på en
parkbänk och läsa nån bok.

Antagligen  är  hon  änka  eller bara  ensam  med  par-
ken och sig själv som sällskap.

En dag  gick jag ut till henne och hälsade,bekände att
jag  råkat  iaktta  hennes  ensamma   flanerande  efter-
som jag  var hyresgäst i huset  intill och brukade sitta
vid fönstret öppet och se filosoferande ut över parken.

Passade samtidigt på att fråga vad det var för bok hon 
brukade sitta och läsa,så när hon visade mig omslaget  
med författarens  namn  såg  jag  det  var  en  av  mina  
egna böcker som jag helst önskat aldrig skrivits.

Det var i oktober månad,den tid  då naturen börjar skifta färg.

-