Jo gudarna vet jag ska glömma
korpnästet där jag var fången
de vet att jag inte ska sakna
granithålan som är död
de vet också att jag ska glömma
de giriga och liksom de falska
i den stad som är blå fast röd

men jag ska minnas den blixt som mig väckte
till liv ur min dödlika dvala
som mitt stelnade blod fick att rusa
min förstummade själ att sjunga
fick den gråa graniten att glimma
mina ögon med mildhet,
att betrakta de dumma

och jag ska sakna den jag förlorat
innan jag ens som vän honom vann
det var en prövning jag ej kunde mäkta
och därmed den chansen försvann.