Liten och värnlös
hoppar grodan fram
från diket upp på vägen
och stannar framför mig

Det är en ljummen majkväll
svagt doftande
och löftesrik
när jag är på väg hem

Vart är du på väg lilla vän?
frågar jag
och den sitter  blickstilla
och lyssnar
men ser lite tvekande ut

Jag vill ju att den ska korsa vägen
så fort som möjligt
så jag ber den
att skynda sig hem
och då tar den ett försiktigt skutt
ett till och så ännu ett

Men sen stannar den
dröjande vid vägrenen
och jag ger den en försiktig puff
lite hjälp på traven
att hitta tryggheten
i det mjuka omslutande gräset

Jag vill ju att den ska hitta hem
innan det är för sent