Pladdrande,sladdrande,sliskiga tungor vispar runt i den skånska dialektens tungomålstalande nästäppa och andnöd,där det harklas,läspas,kraxas och kräks ut osmakliga orala oljud,som inte lämpar sig i offentliga sammanhang,men som ändå nästlat sig in i etern att i frånstötande tungomål kraxa och kräkas in i lyssnarnas öron på jadjion.