Genom skärselden, battlat demoner, och genom eld och lågor klarat mitt elddop.
Nu är jag en varelse av eld och vilja.
Jag släpptes lös till en värld som inte visste vad som väntade den.
Jag var redo att vara naturkraften - ohejdbar och skoningslös som en brand i utkanten av en torr och död skog.
Redo att förgöra alla hinder.

Men, finner mig i en endlös rad av vattenäventyr.
till platser med evig vinter där tundran aldrig tinar
till försvunna städer i havens djup där vatten kan koka men ingen låga kan brinna. Skickas på ärenden att hämta fåniga blå kristaller.
Kristaller som hummar på ett självgott sätt.
Som inte brinner, inte kan brinna, utan lyser en kyligt sken och som funkar under vatten.

Världen skulle bli vittne till min framfart,
skälva.
Istället går jag obemärkt förbi.