En vanlig dag då ingenting händer,
kommer det ett brev till dig.
Det visar sig att brevet egentligen skulle till en kvinna som bor ett par gator nedanför din adress,
ni har namn som liknar varandras.

Du går ner med brevet till den där
adressen lite längre bort.
Här brukar du aldrig gå. Det ser fint
och prydligt ut, postlådan är grön och har
en fyra så vackert målat på utsidan.
Du ställer dig och tittar lite längre tid än det är
nödvändigt för att lägga ett vilsekommet brev.

Då skymtar du blommor där inne i
fönstret, är det inte St paulior?
Jo, visst är det det. Röda St paulior!
Sådana som du har letat efter så länge.
Du hade nästan mist hoppet.
Så finns de här,
fyra gator nedanför din egen gata.
Du är ingen modig person,
men detta är nästan ett under.
Du går, nästan som i trance, bort
och ringer på.

Din "nästan namne" öppnar genast och du förklarar
att du kom med ett brev som hamnat fel.
Sen stammar du fram det där med blomman.
Visst får du ett blad. Du får till och med en
planterad stickling av den åtråvärda växten.

Men först blir du inbjuden av din nyfunna
blomstervän och ni sitter där och dricker te
och pratar om krukväxter en bra stund innan
du bär hem din växt till dig och du är mycket nöjd.

En helt vanlig dag.