Som doften av kudde
efter en lång natts existentialism
längtar jag efter dig.

Du bär mina kors tillsynes oberörd.
Vilket får min affektion att bulta
efter öppna dörrar.

Detta nu har vi alltid tillsammans.
Även om drömmarna blundar
för lakansbyten i sängen.

Jag mår alltid bättre
när kärleken får utrymme
att vända sig om i dina händer
och ge tecknet för frihet.

För att sedan tryggt somna om.
Bara somna om.