Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett rop på hjälp



Snälla!
Vänta på mig.

Stanna just där under sandkorn,
och förträngda minnen.

Sök dig tillbaka,
bland lekparker och statyer.

Tusen hej då,
där vi står för att rädda varandra.

Dra i mina hårstrån
Livlinor under tak .

Låt oss dra en lina
av krossade askfat.

Låt oss resa
i det medvetna ,

Där vi vet vad som finns

.. men aldrig vad vi kommer att hitta.




Fri vers av Ärtan
Läst 170 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-01-06 21:21



Bookmark and Share


  S~A •••
Mums
2018-01-06
  > Nästa text
< Föregående

Ärtan