I sommarskogen far jag fram
som en fågel i sin färd
mot ett mål jag ej kan se
jag är vilse under dig.

I sommarskogen far jag fram på ivriga ben
men jag känner inte stigens slut
eller målet för min flykt
jag är vilse under dig.

I skogen mötte jag min ödslighet
och mitt hjärtas heta skalv
i en klyfta flög en fågel in
med svarta ekon satt den där
och sjöng en sång om tomhet
och nattens mörker
och månens sken
och jag blev kall och och stel av dess röst
jag är vilse under dig.