Oerotisk poesi.
Det blir oerotisk poesi för tiden du spenderat inuti är sedan länge förbi.

En oerotisk stil förklarar hur du kör din bil.
Hur du lagar mat, något om din frukostfil.

De ögon som ser dig stannar,
potatisen sjunker och landar.
De stunder vi snuddar, räcker saltet och bara nuddar.
Nuddar dig och mina nudlar kokar över mig men vad gör det när osten ändå är fet och du är jävligt vacker men jag är ju ingen poet…

Spisen den är smällhet.

Du spiller sås på mattan och jag torkar av plattan. Synkroniserade genom livet men distanserade när jag ser ner mot livet.
Mitt liv känner väl ditt liv, men ditt liv lever ett eget liv. Ett liv påverkat av mitt liv och kanske också av mitt liv men ett liv som påverkas utan att avgöras för man måste här välja.
Jag har ju potatisen men har svårt att svälja.

Att röra blir en förvandling, med slev kan du få soppan mindre skev. Hud mot hud ger din andning andra ljud.

Men att röra utan slev bränner huden och all matlagning borde vara förbjuden.

Jag får röra din hud utan något som helst förbud, du brinner där på stolen som om du sprungit två timmar inne i solen.
Du bränner mig och snart, snart ska jag sätta mina förbud mot dig.

Men det är ingen brådska för jag har börjat vänja mig.