Ut genom fönstret,
från ett rum i mitt förflutna,
en tyst infångad syn,
som en kärlek som jag aldrig har känt
Alla tas till detta hem,
utan den börda som krävs för att träffa natten
Hjärtan så små att fåglarna lägger sina bon.

De pratar med varandra,
och med varande ljus sväljer de regnets sorg,
och du,
och jag.

Vi är som gamla träd,
som ord, som vägrar att spridas,
som hösten som lämnar sitt liv
Men det spelar ingen roll
För jag är med dig