otroligt vad ögon ser slutna

en förstadsgata i blom
hur träffade en bomb den skyddslöse
ensam gående över bron

trots årens smärtor. ångest
river sina klor
napalmvågen berättar
så lyftes kruset mot skyn



dagen känns ny. tanken friad
ser hopp och framtidstro
i ljudet från klockor

nära darrgräsets rötter