vet du hur underbar du är
tänk ändå så otroligt ynkliga många dvärgar
min sida hoppar märkligt
då jag skriver något spindelben inte gillar

brännbart material minsann

hur kan vi känna oss så levande
trots den misär som råder bland nätets blaskor
hur kan vi som av ett under
efter försteningen börja röra oss
och små stjärnor
slår åter ut under våra fötter

och vi springer fram på nytt. gnolande

kramar <3