Jag viker dina skjortor,
jag gråter,
viker
snörvlar
borrar in näsan i armhålan.

Jag blundar, sniffar,
slätar ut,
kvider, blöter ner.


Fintröjan doftar än
av din parfym.
Du ville dofta gott,
för mig.

Mest tycker jag om din vanliga doft,
(svett, man, tvål, du...)

Jag viker, doftar, snörvlar och snyftar.

Jag ska skänka bort dina kläder.

Den blå skjortan behåller jag
och ett par kalsonger, de gröna.

Ångrar mig, sparar alla skjortorna.