jag kan inte se över axeln

jag vill inte känna din utplåning av mig

stilla

så tyst

så ont

jag kan inte uthärda att blekas bort

jag vill inte att jag inte är din saknad

din doft, din kropp, min längtans mall

tumlar

så skört

så svältfödd

så jag klipper tiden bakom mina ögonlock

jag dansar in morgonen, tar en ny termik

och när jag är borta med vinden

när jag inte längre andas tungt invid dig

när mina läppar valt bort din smak

när ljuset levrat sig

när min dörr är stängd

och dina stenfötter står kvar

...kommer ditt hjärta sluta slå. 

...kommer din ånger leva förevigt,

i dina bräckta & evigt brustna ögon.