Gränsland

fly mig
genom blåljusa rymder
följ mig
över blodröda vatten

svep mig
i gulnade löv
och låt ditt vemod
flöda genom mig

därute
är det sommar
men härinne
den sorgsnaste höst

dina händers värme
öppnar en evighet
och sluter oss
i nattens tystnad

Fri vers av Engel
Läst 995 gånger och applåderad av 39 personer
Publicerad 2018-09-02 15:29

Skriv ut
Spara som PDF

Stanley Rydell Stor dikt, smärtsamt vackert så det träffar och verkar! 2019-10-10

Annagreta Du bör å det snaraste fria till din inspirationskälla. 2018-10-28

Lars Hedlin Mycket mycket fint! 2018-09-10

aol Underbart fångar du en livskänsla. 2018-09-07

Lottie Ålhed Följ mig över blodröda vatten känns nyskapande och vackert i mina öron Applåd! 2018-09-04

Marita Ohlquist Texten är som en lysande stjärna på poesins himmel! 2018-09-03

BenGust Att färgerna talar, slår aldrig fel. Färganvändning är ett språk i sig. Och motsatsförhållanden "därute" - "härinne" samt "öppnar" - "sluter" fördjupar. Bravissimo! 2018-09-03

Fem hjärtan Så ljuvligt vacker poesi! 2018-09-03

ej medlem längre Om man finner någon som tar emot ens vemod, om man lyckas finna någon som kan ta den till sig så ska man hålla dessa ömma händer hårt inom sig. Det ligger ett lugn över orden, nästan som dun mellan raderna. Det är skitfint. 2018-09-02

Lilla My* Väldigt vacker dikt! 2018-09-02

Quasimodo En stark längtan här genom sommar och höst, i ett flöde genom nattens tystnad som fångas upp av händers värme! 2018-09-02

ej medlem längre Blir stum av kraften i din poesi, kontraster i full harmoni. 2018-09-02

Max Poisé Stämningsfull ! 2018-09-02

Melona Så vacker och innerlig i sin bedjan. Den är så ”typisk engel:sk” och så mättad med lidelse och längtan. De där händerna ska man hålla ömt om när de rör vid ens hjärta och själ! Tack för att du delar med dig av din poesi. 2018-09-02