Tårarna som föll i flodkanten 

Försvann likt ett sandkorn i öknen

Men trots sin meningslöshet finns de

Likt ett suddigt fotografi i byrålådan

För i längtan finns så mycket mer

Än saknad av det som aldrig var

Och drömmar om framtida lycka

Som vi inte riktigt vågar tro på

Ensamma står vi mitt i gruppen

Omedvetna om att vi alla är det

En ö i ingenmansland på drift

Omgivna av tårar ingen vågar se